Blodprov och bilddiagnostiska metoder används för att diagnostisera bukspottkörtelcancer, som är en farlig typ av cancer som vanligtvis manifesterar sig smygande. Även om dessa metoder kan variera från patient till patient kan de användas tillsammans med andra diagnostiska verktyg. De mest avgörande testerna i diagnosprocessen för bukspottkörtelcancer är i allmänhet blodprov. I blodvärdena hos individer med denna sjukdom, dvs. bukspottkörtelcancer, som kan utvecklas på ett extremt smygande och asymtomatiskt sätt, förekommer ett antal markörer med högre värden än hos friska patienter. CA 19-9- och CEA-värdena betraktas i allmänhet som tumörmarkörer hos patienten och det har konstaterats att dessa markörer är höga i blodvärdena hos patienter med pankreascancer.
Pankreascancer är en typ av cancer som vanligtvis utvecklas latent. Till skillnad från vissa andra typer av cancer kanske denna typ av cancer inte visar några symtom, särskilt i de tidiga stadierna, eller kan visa sig med mycket milda symtom. Anledningen till att patienten söker läkare är därför oftast ett annat hälsoproblem. Särskilt diabetes mellitus, eller diabetes mellitus, eller diabetes mellitus, som det är mer känt bland allmänheten, är ett vanligt hälsoproblem hos patienter med pankreascancer. Dessa patienter, särskilt de som inte har någon familjehistoria av diabetes mellitus, som kan vara en genetisk sjukdom, anses vara patienter som löper större risk att drabbas av bukspottkörtelcancer.
Vissa patienter med denna sjukdom kan uppleva buksmärtor på grund av bukspottkörtelcancer. Dessa smärtor, som framför allt kan förekomma i övre delen av buken, tenderar att sprida sig till patientens rygg, även om intensiteten kan variera från patient till patient. Uppblåsthet och en känsla av mättnad kan dock förekomma i övre delen av buken. Detta tillstånd yttrar sig vanligtvis som aptitlöshet hos patienten.
Aptitlöshet är ett vanligt symptom hos patienter i tidigt stadium, och denna aptitlöshet åtföljs ofta av oönskad viktminskning. De flesta patienter kan inte förhindra dessa viktförluster. Patienter som försöker återfå den förlorade vikten kan misslyckas i denna process. Naturligtvis får man inte glömma att alla dessa besvär också kan tyda på många andra sjukdomar, särskilt magsjukdomar. Denna situation gör den tidiga diagnosprocessen av bukspottkörtelcancer, som redan manifesterar sig med mycket vaga symtom, ännu svårare.
Pankreascancer, som är känd för att vara extremt svår att upptäcka i ett tidigt skede, kommer att underlätta patientens behandlingsprocess avsevärt om den upptäcks och diagnostiseras under denna period. Tidig diagnos vid bukspottkörtelcancer har en avgörande betydelse för behandlingen, liksom vid de flesta cancertyper. Patienter som får en tidig diagnos och vars behandling påbörjas utan tidsspillan har betydligt större sannolikhet att svara positivt på behandlingen än andra patienter.
Patienter med bukspottkörtelcancer genomgår vanligtvis ett antal kirurgiska ingrepp för behandling. Vid dessa kirurgiska ingrepp avlägsnas patientens cancervävnad tillsammans med den omgivande vävnaden. Som ett resultat av operationen kan cancern ibland avlägsnas helt från patienten. För det mesta används dock kemoterapi och strålbehandling, som även används för behandling av andra cancersjukdomar, även för patienter med kirurgiska ingrepp.
I behandlingsprocessen för pankreascancer, som är känd som en typ av cancer som kan bilda metastaser, kommer kemoterapi och strålbehandling att ha en minst lika viktig roll som själva operationen. Efter behandlingen ska patienterna hållas under sjukhusövervakning under en viss tid, som kan variera från patient till patient. Denna process tar i genomsnitt 1 vecka till 10 dagar. För vissa patienter, särskilt vid mer allvarliga operationer, kan denna period vara längre.
Assoc.Dr.İsmail SERT tog examen från Ege University, medicinska fakulteten och slutförde sin specialistutbildning vid Tepecik Training and Research Hospital, allmänkirurgiska kliniken. Under sin specialistutbildning fick han utbildning i transplantation av öceller i bukspottkörteln, levertransplantation och njurtransplantation, lever- och bukspottkörtelkirurgi vid Genèves universitetssjukhus i Schweiz under 6 månader.
