Pankreascancer är en tumör som bildas i cellerna i det organ som ligger i vaggan och kallas bukspottkörtel. Utan tidig diagnos och behandling kan den bli en allvarlig sjukdom.
Vad är bukspottkörtelcancer? Hur utvecklas den?
Cancer i bukspottkörteln är vanligtvis en långsam sjukdom och symptomen kanske inte är synliga i de tidiga stadierna. När cancern fortskrider kan symtom uppstå och cancern kan spridas till levern, tarmarna, mjälten eller andra organ.
Symtomen kan omfatta matsmältningsproblem som smärta, viktminskning, svaghet, illamående, kräkningar och oregelbunden tarmtömning. Diagnosen och behandlingsmetoden kan variera beroende på symtomen och faktorer som patientens ålder, hälsotillstånd, cancerns storlek och spridningsgrad.
Vid misstanke om pankreascancer kan tester som CT, PET, MR eller endoskopiskt ultraljud utföras för att fastställa tumörens storlek och spridning. Beroende på cancerns stadium, patientens allmänna hälsotillstånd och personliga preferenser kan behandlingsalternativet variera från kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller kombinerad behandling.
Vilka är symtomen på bukspottkörtelcancer?
Följande symtom är typiska för bukspottkörtelcancer:
- Smärta: Bukspottkörtelcancer kan till en början vara smärtfri, men när sjukdomen fortskrider kan smärta uppstå i buken och ryggen.
- Förlust av aptit: Patienter med bukspottkörtelcancer har ofta dålig aptit och kan gå ner i vikt.
- Kräkningar: Patienter med bukspottkörtelcancer kan kräkas ofta eller känna sig illamående.
- Uppblåsthet: Tumören som orsakas av bukspottkörtelcancer förhindrar utsöndringen av bukspottkörtelns enzymer, vilket kan orsaka uppblåsthet och obehag.
- Förändrad färg på urinen: Patienter med bukspottkörtelcancer kan ha mörkfärgad urin.
- Svullen buk: Patienter med bukspottkörtelcancer kan ha svullen buk.
- Gulsot i huden: Huden hos patienter med bukspottkörtelcancer kan bli gul eftersom kroppen ökar mängden bilirubin som produceras av levern.
- Trötthet: Patienter med bukspottkörtelcancer kan ofta känna sig trötta och hängiga.
- Störningar i tarmarnas regelbundenhet: Patienter med bukspottkörtelcancer kan få försämrade tarmrörelser eller diarré.
- Ketonkroppar i urinen: Ketonkroppar kan hittas i urinen hos patienter med bukspottkörtelcancer eftersom kroppen börjar använda fett som energi i stället.
Det bör noteras att dessa symtom inte bara är symtom på bukspottkörtelcancer utan kan vara symtom på en annan sjukdom. Smärtan som orsakas av pankreascancer kan vara koncentrerad till höger sida av ryggen, bröstet eller nedre delen av buken och kanske inte går över. Smärtan kan också vara värre efter tung belastning eller efter att ha ätit. Det är inte säkert att alla känner smärta och symtom på pankreascancer kan förekomma även utan smärta. Om pankreascancer misstänks är det viktigt att konsultera en läkare.
Förutom fysiska symtom som svaghet eller trötthet kan patienter med bukspottkörtelcancer också ha en motvilja mot mat. Trötthet kan uppstå till följd av försämrad energiproduktion i kroppen. Enzymer som påverkas av bukspottkörtelcancer kan leda till dålig matsmältning och otillräcklig energitillförsel till kroppen. Detta kan leda till en känsla av svaghet eller trötthet. Det är viktigt att kontakta läkare vid ihållande eller frekvent trötthet eller viktminskning.
Är bukspottkörtelcancer farligt?
Cancer i bukspottkörteln är en allvarlig sjukdom. Eftersom bukspottkörteln är ett organ som sköter kroppens matsmältning och hormonutsöndring, stör bukspottkörtelcancer dessa funktioner och kan orsaka obalans i kroppen. När pankreascancer utvecklas kan den dessutom sprida sig till levern, tarmarna eller andra organ, vilket kan vara livshotande.
Pankreascancer kan behandlas bättre om den diagnostiseras tidigt. Eftersom symtomen inte är synliga i de tidiga stadierna kan möjligheten till behandling minska om sjukdomen diagnostiseras i ett avancerat stadium. Därför är det viktigt att göra regelbundna hälsokontroller och vara uppmärksam på riskfaktorer. Med tanke på allt detta bör en person med misstänkt bukspottkörtelcancer snabbt kontrolleras av en specialiserad vårdinrättning och, om nödvändigt, påbörja behandlingsprocessen. På så sätt kommer behandlingsprocessen att påverkas positivt av tidig diagnos.
”Uttalandena på denna sida är inte bindande och är inte avsedda att användas för terapeutiska ändamål. För behandling av ditt hälsoproblem, sök råd från vårdgivare och specialister för att utveckla den mest lämpliga behandlingen för dig.”
Assoc.Dr.İsmail SERT tog examen från Ege University, medicinska fakulteten och slutförde sin specialistutbildning vid Tepecik Training and Research Hospital, allmänkirurgiska kliniken. Under sin specialistutbildning fick han utbildning i transplantation av öceller i bukspottkörteln, levertransplantation och njurtransplantation, lever- och bukspottkörtelkirurgi vid Genèves universitetssjukhus i Schweiz under 6 månader.
