Malignitet är tillståndet där cancerceller växer okontrollerat och sprider sig. Dessa celler växer snabbare än normala celler och visar, på grund av genetiska avvikelser, en motståndskraft mot celldöd. De har en tendens att spridas och kan ”hoppa” till andra delar av kroppen. Emellertid används termen malignitet för situationer där det finns tecken på att cancer kan vara närvarande, även om de typiska, definitiva cancersymtomen inte är tydliga. Detta tillstånd kräver ofta ytterligare diagnostiska tester. Till exempel är en biopsi nödvändig för att fastställa en definitiv diagnos i sådana fall. Därför är tidig upptäckt och intervention av största vikt.
| Definition | Malignitet är ett tillstånd som kännetecknas av okontrollerad celldelning och spridning, vilket resulterar i en malign tumör eller cancer. |
| Orsaker | Genetiska mutationer, miljöfaktorer (strålning, kemikalier), virala infektioner (HPV, EBV), rökning, alkohol, fetma, etc. |
| Symtom | Viktminskning, aptitlöshet, trötthet, anemi, smärta, massa eller svullnad i specifika organ, blödning, hudförändringar. |
| Diagnostiska Metoder | Biopsi, blodtester (tumörmarkörer), bilddiagnostik (MRI, CT, PET, ultraljud), endoskopi, genetiska tester. |
| Behandlingsmetoder | Kirurgi, kemoterapi, radioterapi, immunterapi, målstyrd terapi, hormonell behandling, stamcellstransplantation (i vissa blodcancertyper). |
| Klassificering | Malignitet klassificeras efter celltyp och ursprung: carcinom (epitelceller), sarkom (bindväv), leukemi (blod), lymfom (lymfatiskt system). |
| Spridning (Metastas) | Maligna tumörer kan sprida sig via lymf- eller blodomloppet till andra organ. Denna process kallas metastas. |
| Riskfaktorer | Ålder, familjehistoria, genetisk predisposition, miljökankerverkande ämnen, ohälsosam kost, rökning, alkohol, långvariga infektioner. |
| Prognos | Prognosen beror på malignitetens typ, stadium, grad av spridning och patientens allmänna hälsa; tidig diagnos förbättrar prognosen. |
| Förebyggande Metoder | Att sluta med rökning och alkohol, äta en balanserad kost, regelbunden motion, skydd mot UV-strålning, regelbundna hälsokontroller, vaccination (t.ex. HPV). |
Vilka är de maligna (dåliga) cancerformerna?
Maligna tumörer, eller cancer, delas in i olika kategorier beroende på det vävnads- och celltyp de härstammar från. Varje typ klassificeras efter de strukturer och funktioner de påverkar i kroppen och kräver specifika behandlingsstrategier. Den vanligaste formen av malign cancer är carcinom, vilket utgör majoriteten av cancerfallen. Carcinom uppstår från epitelceller.
- Adenokarcinom: Uppstår oftast från körtelvävnad och finns i organ som lungor, tjocktarm och bröst.
- Skvamöst cellcancer: Uppstår i skvamöst epitel och drabbar områden som hud, lungor och matstrupe.
- Basalcellscarcinom: Uppstår från de djupaste celllagren i huden.
- Urotheliala carcinom: Främst sett i övergångsepitel, exempelvis i urinblåsan.
En annan typ av cancer är sarkom, som uppstår från stödjevävnad eller bindväv. Dessa cancerformer är mindre vanliga men har flera subtyper.
- Osteosarkom: Den vanligaste formen av benkreft.
- Chondrosarkom: Utvecklas från broskceller.
- Liposarkom: Härstammar från fettvävnad.
- Rhabdomyosarkom: Uppstår i muskelvävnad.
Leukemier, som härrör från benmärg och annat blodbildande vävnad, orsakar produktionen av onormala vita blodkroppar och sprids via blodet utan att bilda en fast tumör. Lymfom och myelom är cancerformer som härrör från immunsystemet.
- Lymfom: Cancer som påverkar lymfsystemet och delas in i Hodgkins lymfom och icke-Hodgkins lymfom.
- Multipelt myelom: Cancer i plasmaceller, som är ansvariga för antikroppsproduktion.
Hjärn- och ryggmärgstumörer är ytterligare en kategori som påverkar centrala nervsystemet. Dessa tumörer, såsom gliom och meningiom, sprider sig vanligtvis inte till andra delar av kroppen men kan vara livshotande på grund av deras placering.
Vad betyder en misstanke om malignitet?
Misstanke om en malign tumör uppstår efter en rad diagnostiska fynd. Denna misstanke används för situationer där det finns tecken på att cancer kan vara närvarande, även om de definitiva cancersymtomen inte är tydliga. Särskilt vid tester som fin-nålaspiration kan vissa cellulära förändringar observeras. Även om dessa förändringar antyder malignitet räcker de inte till för en definitiv diagnos. Röntgenfynd kan också ge en liknande misstanke; exempelvis kan subtila lesioner upptäckas vid bröst- eller lungundersökningar. Dessa lesioner kan bära vissa maligna egenskaper, men för en definitiv cancerdiagnos krävs ytterligare tester. Därför, när misstänkta fynd upptäcks, ökar sannolikheten för malignitet, men vidare undersökningar är nödvändiga för att bekräfta diagnosen.
Cellulära egenskaper som kan observeras vid fin-nålaspiration inkluderar:
- Onormal cellmorfologi
- Förstorade cellkärnor
- Oregelbundna kromatinmönster
Bilddiagnostiska fynd att beakta inkluderar:
- Spiculära kanter
- Mikrokalcifikationer
- Arkitektoniska störningar
Vilka riskfaktorer bidrar till utvecklingen av maligna tumörer?
Riskfaktorer för utvecklingen av maligna tumörer är varierande. Genetisk predisposition ökar risken betydligt. Speciellt mutationer i BRCA1- och BRCA2-generna ökar sannolikheten för cancerformer som bröst- och äggstockscancer. Dessutom är Lynch-syndrom, en ärftlig faktor, kopplat till ökad risk för kolorektal och endometriecancer.
När man åldras, ackumuleras DNA-skador och de cellulära reparationsmekanismerna försvagas, vilket särskilt ökar risken för cancer hos individer över 50 år. Rökning är en av de främsta orsakerna till många cancerformer. Även passiv rökning ökar risken. Exponering för joniserande strålning, liksom ultraviolett strålning, ökar risken för flera cancerformer, inklusive hudcancer.
Några infektioner är direkt kopplade till cancer:
- Humant papillomvirus (HPV) är en primär orsak till livmoderhals- och analkancer.
- Hepatit B och C ökar risken för levercancer.
- Helicobacter pylori-infektion kan leda till magsäckscancer.
Ohälsosamma kostvanor och fetma ökar också risken för cancer:
- Hög konsumtion av bearbetade livsmedel och rött kött
- Överdriven alkoholkonsumtion, särskilt vid hög konsumtion
Fysisk inaktivitet och miljöfaktorer spelar också en roll:
- Exponering för kemikalier såsom asbest och arsenik
- Kronisk inflammation, exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom
- Luftföroreningar och partikelutsläpp
Hur sker stadieindelningen av maligniteter?
Malignitetens stadie indikerar cancerens utvecklingsgrad och spridning. TNM-systemet är den mest använda metoden:
- Tumör (T): T0 betyder ingen tumör; T4 innebär att stora tumörer har spridit sig till omgivande vävnad.
- Knöl (N): N0 betyder att inga lymfkörtlar är påverkade; N3 indikerar omfattande lymfkörtelinvolvering.
- Metastaser (M): M0 innebär att det inte finns några avlägsna metastaser; M1 betyder att metastaser är närvarande.
Stadieindelningen är avgörande för behandlingsplanering och prognosbedömning. Stadium 0 visar att cancer är lokalt begränsad och icke-invasiv, medan stadium IV karaktäriseras av avlägsna metastaser och oftast associeras med sämre utfall. Cancerstadie delas vanligtvis in i två huvudkategorier:
- Klinisk stadieindelning: Baserad på fysisk undersökning och bilddiagnostik.
- Patologisk stadieindelning: Baserad på fynd från kirurgiska ingrepp.
Graderingen beskriver hur differentierade (normala) cancer cellerna är och hur aggressiv tumören är. Grad 1 definierar väl differentierade tumörer, som oftast växer långsammare, medan grad 3 beskriver dåligt differentierade tumörer med snabb tillväxt.
Vilken roll spelar tidig diagnos vid malignitet?
Tidig diagnos är en avgörande faktor i hanteringen och behandlingen av cancer. Cancer som upptäcks i ett tidigt stadium kan behandlas mer effektivt än i senare stadier, vilket ökar patientens chans till långsiktig överlevnad. Dessutom möjliggör tidig diagnos att patienter kan behandlas med mindre invasiva metoder, vilka generellt har färre biverkningar och ökar livskvaliteten.
Förbättrade överlevnadssiffror:
- Cancer som upptäcks tidigt har betydligt högre överlevnadssiffror.
- Lokaliserad cancer har mycket högre femårsoverlevnad.
Minskad behandlingsintensitet:
- Mindre aggressiva behandlingsmetoder kan tillämpas.
- Biverkningarna under behandlingen minimeras, vilket ökar patientens komfort.
Minskad dödlighet:
- Tidigare diagnos har särskilt i fall som bröst- och livmoderhalscancer minskat dödligheten.
- Storskaliga screeningprogram har varit effektiva i att minska dödligheten.
Minskade vårdkostnader:
- Tidiga ingrepp sänker behandlingskostnaderna.
- Minskad sjukhusvistelse och färre komplexa behandlingsbehov minskar de totala kostnaderna.
Statistik och överlevnad:
Maligna tumörer är cancerformer där cellerna växer okontrollerat och sprider sig till andra delar av kroppen. Overlevnadssiffror och behandlingssvar varierar beroende på typ, stadium, spridningsgrad och patientens allmänna hälsa. Särskilt i USA visar 2023 års cancerstatistik att antalet nya cancerfall och dödsfall är mycket höga. Hos män är prostatacancer, lungcancer och coloncancer de vanligaste, medan hos kvinnor är bröstcancer, lungcancer och coloncancer de mest förekommande.
- Hjärntumörer: Maligna hjärntumörer, såsom glioblastom, har låga överlevnadssiffror (cirka 36% femårsoverlevnad), medan godartade hjärntumörer kan ha överlevnad upp till 92%.
- Multipelt myelom: Överlevnadssiffrorna för multipelt myelom har förbättrats avsevärt under de senaste 20 åren; från 36,7% under 2000–2004 till 62,4% under 2015–2019. Hos yngre patienter har överlevnaden ökat till 69,2%.
- Cervixcancer: På grund av den utbredda HPV-vaccinationen har antalet cervixcancerfall hos unga kvinnor minskat drastiskt, med en minskning på 65% bland kvinnor i åldern 20–24 år mellan 2012 och 2019.
- Prostata- och bröstcancer: Trots att antalet avancerade fall av prostatacancer ökar och bröstcancerfall ökar, är överlevnadssiffrorna höga tack vare tidig upptäckt.
- Pediatrisk cancer: Överlevnaden varierar mellan etniska grupper; exempelvis är femårsoverlevnaden för astrositom hos svarta barn cirka 75%, vilket är lägre än hos vita barn.
