Cholecystokinin (CCK) produceras i I-cellerna i duodenum, den första delen av tunntarmen. Detta peptidhormon utlöses särskilt efter konsumtion av fett- och proteinrik mat, för att främja frisättningen av galla och pankreasenzym som hjälper till vid matsmältningen.
Vidare påverkar hormonet specifika receptorer i hjärnan, vilket saktar ner mage tömning och förlänger känslan av mättnad. Med dessa egenskaper spelar CCK en viktig roll både i matsmältningsprocessen och i aptitkontrollen. Dessutom bidrar dess effekter i centrala nervsystemet till att reglera humöret och minska ångestnivåerna.
| Definition | Cholecystokinin (CCK) är ett matsmältningshormon som produceras i tunntarmen och reglerar funktionerna hos gallblåsan och pankreas. |
| Produktionsställe | Det utsöndras av I-celler i duodenum (tolvfingertarmen) i tunntarmen. |
| Funktioner | Det stimulerar kontraktionen av gallblåsan och ökar frisättningen av galla, samt hjälper till med frisättningen av matsmältningsenzym från pankreas. |
| Roll i matsmältningen | När fett- och proteinrik mat intas, frigörs CCK vilket ökar utsöndringen av galla och pankreatiska enzymer, vilket underlättar matsmältningen. |
| Centrala nervsystemet | I hjärnan bidrar CCK till en ökad mättnadskänsla och minskad aptit; det tillhör de neuropeptider som påverkar hunger- och mättnadsmekanismer. |
| Verkningsmekanism | Det utlöser kontraktion av gallblåsan, slappnar av Oddi-sfinktern och säkerställer frisättningen av matsmältningsenzym (amylas, lipas) från pankreas. |
| Stimulerande faktorer | Närvaron av fett- och proteinrik mat samt att magsaft passerar in i tunntarmen stimulerar frisättningen av cholecystokinin. |
| Associerade sjukdomar | Brist på CCK kan leda till gallsten och matsmältningsstörningar, medan överproduktion av CCK kan orsaka pankreatit. |
| Farmakologisk användning | CCK-analoger används i tester för matsmältningssystemet för att bedöma pankreas funktion. |
| Övriga effekter | Det saktar ner mage tömning, vilket resulterar i att man känner sig mätt längre; därigenom spelar det en roll i aptitreglering. |
Var produceras cholecystokinin?
Cholecystokinin har kritiska funktioner i både matsmältnings- och nervsystemet. Huvudproduktionsstället är det gastrointestinala systemet, men hormonet påverkar även det centrala nervsystemet.
Gastrointestinalt system:
- Det mest kritiska området för produktionen av cholecystokinin är början av tunntarmen.
- I-celler i duodenum och jejunum är den primära källan till hormonet.
- När fett och proteiner bryts ner, aktiveras dessa celler.
- Som ett resultat av aktiveringen ökar CCK utsöndringen av galla och pankreatiska enzymer som deltar i matsmältningen.
Centrala nervsystemet:
- Förutom att verka i matsmältningssystemet, påverkar CCK också hjärnfunktionerna.
- Det produceras i hjärnan, särskilt i cortex och hippocampus.
- Hormonets verkan som neurotransmittor modulerar lärande och minnesprocesser.
- CCK bidrar även till att reglera känslomässiga tillstånd och panikreaktioner.
Vad är CCK:s roll i matsmältningen?
Cholecystokinin är ett livsviktigt hormon vid nedbrytningen av fetter och proteiner. Det utsöndras av enteroendokrina celler i duodenum. Huvudfunktionerna hos detta hormon är följande:
- Det stimulerar gallblåsans sammandragning, vilket leder till att galla frisätts i tunntarmen. Galla spelar en avgörande roll i att bryta ner fetter i mindre beståndsdelar, vilket underlättar absorptionen.
- Det ökar frisättningen av pankreatiska enzymer, vilka inkluderar:
- Lipas, som bryter ner fetter.
- Trypsin och chymotrypsin, som bryter ner proteiner till aminosyror.
Vad är effekten av CCK på aptitreglering?
Cholecystokinin utsöndras i tunntarmen efter intag av fett- och proteinrik mat. Det är ett av de första hormonerna som frisätts under matsmältningen och spelar en viktig roll i aptitregleringen. Samtidigt som det triggar utsöndringen av matsmältningsenzym och galla skickas en mättnadssignal till hjärnan.
CCK:s aptitreglerande mekanism innefattar:
- Sändning av signaler från tarmen till hjärnstammen.
- Genom nervus vagus når dessa signaler hypotalamus och andra hjärncentra.
- Aktivering av dessa centra minskar tillfälligt ätbeteendet.
CCK interagerar med andra hormoner, såsom leptin, för att förstärka sina aptitdämpande effekter. Specifikt främjar CCK frisättningen av leptin, medan leptin i sin tur stödjer CCK:s signal om mättnad. Denna synergistiska interaktion möjliggör en effektivare aptitdämpning.
Dock kan resistens mot CCK utvecklas hos personer med fetma, vilket försvagar dess aptitdämpande kapacitet och leder till överätning och viktökning. På liknande sätt kan resistens mot CCK, precis som leptinresistens, störa den normala regleringen av mättnad.
Hur påverkar CCK den gastriska motiliteten?
CCK har en viktig inverkan på mage motiliteten. Det utsöndras av enteroendokrina I-celler i tunntarmen, särskilt i närvaro av fetter och proteiner. Detta hormon saktar ner mage tömningen och optimerar därigenom matsmältningen. Nedregleringen av mage motiliteten sker via två huvudsakliga mekanismer:
- Det möjliggör avslappning av fundusdelen av magen.
- Det undertrycker antrala sammandragningar.
Dessa processer gör att maten stannar längre i magen och rör sig långsammare, vilket minskar överföringen via pylorus. Denna hämmande effekt av CCK ger tillräcklig tid för pankreatiska enzymer och galla att bryta ner födan effektivt i tunntarmen. Flera studier har visat att en ökning i CCK efter en måltid tydligt fördröjer mage tömningen, där en stor andel av mageinnehållet fortfarande kvarstår efter måltid.
Vilka är CCK:s neurologiska funktioner?
Cholecystokinin utför många kritiska funktioner i centrala nervsystemet. För det första reglerar hormonet ångest via CCK-B-receptorer i amygdala och hippocampus, där höga nivåer ökar ångest och CCK-receptorantagonister minskar ångestsymtomen.
Det spelar även en roll i att reglera smärtuppfattning. CCK interagerar med smärtbanorna och kan både öka smärtuppfattningen och förstärka de emotionella responsen på smärta, särskilt vid viscerala smärttillstånd.
Vidare påverkar CCK inlärning och minnesprocesser genom sina effekter på hippocampal plasticitet, såsom långvarig potentiation, vilket stöder neuroplasticiteten och förbättrar kognitiva funktioner.
Vad är CCK:s roll i gallblåsans funktionsbedömning?
Syntetiskt CCK används i nukleära medicinska tester, såsom en HIDA-scan (hepatobiliär iminodiacetat-scanning), för att bedöma gallblåsans funktion. Under denna process är den syntetiska formen av CCK avgörande för att utvärdera om gallblåsan fungerar korrekt. Testet används för att stimulera gallblåsans samentragning och bedöma dess beweging mot gallvägarna.
Testförloppet: Under en HIDA-scan transporteras en radioaktiv spårämne från levern till gallblåsan och därefter till tunntarmen. Detta gör det möjligt att kontrollera om gallblåsan eller gallvägarna är blockerade.
Tillämpning av CCK: Syntetiskt CCK ges intravenöst för att stimulera gallblåsan att tömma sitt innehåll. Normalt sett kan gallblåsan tömma minst 35–40% av sitt innehåll.
CCK-receptorer: CCK-1 och CCK-2
Cholecystokininhormonet har två huvudreceptorer, CCK-1 och CCK-2, som var och en spelar en roll i olika fysiologiska processer. CCK-1-receptorn har en hög affinitet för sulfaterade CCK-peptider. De primära locaties waar deze receptor wordt aangetroffen zijn:
- Pankreas
- Gallblåsan
CCK-1 reglerar frisättningen av pankreasenzym och galblåsans samentragning i matsmältningssystemet. Den spelar även en roll i hjärnan vid reglering av mättnad och ångest.
Å andra sidan kan CCK-2-receptorn binda både sulfaterade och icke-sulfaterade CCK-varianter samt gastrin med lika hög affinitet. CCK-2-receptorn uttrycks i:
- Hjärnan, särskilt i hippocampus
- Magen
Denna receptor reglerar inte bara ätbeteendet och dopaminutsöndringen i hjärnan, utan kontrollerar också utsöndringen av magsyra i magen tillsammans med gastrin.
Potentiella terapeutiska tillämpningar av CCK
Effekterna av detta hormon på exempelvis viktminskning, ångestreglering och hantering av opioïde abstinens har gjort att det får stor uppmärksamhet inom vetenskaplig forskning.
Aptitundertryckning och hantering av fetma:
- CCK undertrycker aptiten vid inname av fet- och proteinrik mat.
- Det skickar mättnadssignaler till hjärnan via vagala afferenta nerver.
- CCK1-receptoragonister minskar måltidsstorleken och bidrar till viktkontroll.
- Dessa läkemedel används ofta tillsammans med andra fetmabehandlingar.
Ångesthantering:
- CCK påverkar ångest via CCK2-receptorer i hjärnan.
- CCK-4 fungerar som en trigger för panik och ångest.
- CCK-receptorantagonister kan blockera dessa effekter och därigenom minska ångestsymtom.
Opioïde abstinens:
- Interaktionen mellan CCK och opioidreceptorer kan mildra abstinenssymtomen.
- I djurmodeller har CCK-antagonister och CCK-8 visat sig reducera de negativa emotionella komponenterna vid abstinens.
- Dessa ingrepp erbjuder ett lovande behandlingsalternativ för att hantera opioidberoende.
