Vad är GGT-testet? Vad betyder hög och låg?

Gamma-Glutamyltransferas, kortfattat GGT-testen, mäter mängden GGT-enzym i blodet. Detta enzym finns huvudsakligen i levern. Testens syfte är att upptäcka olika lever- och gallvägssjukdomar. Särskilt höga GGT-nivåer kan indikera leverskada och gallvägsobstruktion. Sådana tillstånd är ofta kopplade till allvarliga hälsoproblem. Dessutom kan hjärtsvikt eller vissa läkemedel även öka GGT-värdena. Låga nivåer är generellt sett inte oroande och tyder på att levern är frisk. Testen bedöms oftast tillsammans med andra leverfunktionsprov.

Vad orsakar höga GGT-nivåer?

Faktorer som leder till höga GGT-nivåer är relaterade till olika hälsotillstånd. För det första bidrar leversjukdomar väsentligt till ökningen av GGT-nivåerna. Dessa sjukdomar inkluderar hepatitis, cirros och levercancer. Särskilt en blockering av gallvägarna orsakar en betydande ökning i enzymnivåerna. Dessutom kan GGT-nivåerna stiga parallellt med den alkaliska fosfatasen i levern. Kronisk alkoholkonsumtion stimulerar också GGT-produktionen i levern, vilket leder till högre GGT-nivåer, medan socialt drickande vanligtvis inte medför någon markant ökning.

Nedan listas ytterligare tillstånd som kan leda till höga GGT-nivåer:

Icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD): Kopplat till fetma och metaboliskt syndrom.
Läkemedelsanvändning: Särskilt antikonvulsiva medel, barbiturater och kardiovaskulära läkemedel kan signifikant öka GGT-nivåerna.
Pankreas-sjukdomar: Tillstånd såsom pancreatit kan också leda till en måttlig ökning.
Andra tillstånd: Myokardinfarkt, KOL, njursvikt, diabetes och hypertyreos kan orsaka en ökning i GGT-nivåerna.
Fetma och metaboliskt syndrom: Dessa tillstånd kan, genom fettlever eller andra metabola störningar, orsaka en ökning av GGT-värdena.

Hur utförs GGT-blodprovet?

GGT-blodprovet är en viktig testmetod för att upptäcka lever- och gallvägssjukdomar. För att genomföra testet måste patienten göra vissa förberedelser. Patienter bör fasta i minst åtta timmar innan testet. Fasta eliminerar påverkan av näringsintag på GGT-nivåerna och ökar därmed testets noggrannhet. Dessutom bör patienter undvika alkohol i minst 24 timmar före testet, eftersom alkohol kan höja GGT-nivåerna tillfälligt.

Förberedelsesteg:

Minst 8 timmars fasta
Ingen alkoholkonsumtion under 24 timmar före testet

Under blodprovstagningen sitter patienten vanligtvis upp och en vårdgivare lokaliserar en lämplig ven i armen. Området rengörs med en antiseptisk lösning för att minska infektionsrisken. Därefter sätts en steril nål in i venen och den nödvändiga mängden blod samlas upp i ett speciellt provrör. Under denna procedur kan patienten uppleva ett lätt obehag.

Steg för blodprovstagning:

Blod tas i sittande position
Området rengörs med antiseptikum
Blod tas med en steril nål

När blodprovet har tagits tas nålen bort och tryck appliceras på sticket för att undvika blödning. Det insamlade blodet skickas sedan till ett laboratorium för en detaljerad analys, där aktiviteten av GGT-enzymet mäts. Testresultaten är oftast klara inom en eller två dagar.

Kan läkemedel påverka GGT-nivåerna?

Gamma-Glutamyltransferas (GGT) kan påverkas av olika läkemedel, vilket speglar deras effekt på levern. Särskilt anti-epileptika kan aktivera leverenzymen och leda till en ökning av GGT-värdena. Dessa läkemedel inkluderar:

Fenytoin
Fenobarbital
Carbamazepin

Dessa läkemedel metaboliseras i levern, vilket kan vara ett tecken på att levern är under stress. Dessutom kan läkemedel för viktminskning, som förbättrar den metaboliska statusen och minskar leverfettet, leda till en sänkning av GGT-nivåerna. Ett välkänt exempel på detta är läkemedlet liraglutid. Även sköldkörtelhormoner påverkar GGT; särskilt vid hypertyreos kan höga nivåer av sköldkörtelhormoner öka GGT-värdena, vilket beror på deras inverkan på levermetabolismen.

Andra läkemedel och vissa kosttillskott kan även förändra GGT-nivåerna. Till exempel kan långvarig alkoholkonsumtion höja GGT-värdena, medan vissa antipsykotiska läkemedel och höga doser vitaminer kan ha liknande effekter. Dessa förändringar är vanligtvis kopplade till den oxidativa stress eller direkt levercellsskada som orsakas av de aktuella läkemedlen eller substanserna.

Hur påverkar alkohol GGT-nivåerna?

Alkoholkonsumtion har en tydlig effekt på GGT-nivåerna. GGT är ett viktigt enzym i glutathionmetabolismen, och alkohol ökar dess aktivitet vilket höjer GGT-nivåerna i blodet. Kronisk alkoholkonsumtion påverkar de metabola processerna i levern och stimulerar produktionen av GGT. Följande punkter förklarar alkoholens effekter på GGT:

Leverskada och inflammation: Skador i levern orsakade av alkoholmetabolism leder till ökad produktion av GGT. Stress och skada i levercellerna frigör GGT i blodet.
Oxidativ stress: Alkohol utlöser oxidativ stress i levern, vilket resulterar i högre GGT-nivåer. Genom att förbruka glutathionreserverna uppmuntrar alkohol levern att producera mer GGT.
Induktion av GGT-syntes: Alkohol ökar syntesen av GGT i levern, vilket är en del av leverns svar på detoxifierings- och reparationsmekanismer.

Förhållandet mellan alkoholkonsumtion och GGT-nivåer utvärderas kliniskt för att fastställa kroniskt alkoholanvändande och alkoholrelaterade leversjukdomar. Detta visar att GGT-nivåerna är direkt relaterade till alkoholkonsumtion. Därför bör höga GGT-nivåer särskilt beaktas hos individer med regelbunden alkoholkonsumtion.

Vilka är symtomen vid höga GGT-nivåer?

Höga GGT-nivåer kan indikera en rad olika hälsoproblem. Dessa symtom kan variera och påverka flera olika system i kroppen:

Lever- och Gallvägssystemet:

Gulsot i hud och ögonvitor
Klåda
Mörkfärgad urin
Ljusfärgad avföring
Smärta i den övre högra delen av buken

Dessa symtom kan vara tecken på galvägsobstruktion eller leversjukdom, där GGT-nivåerna ofta är förhöjda vid leverskada.

Kardiovaskulära problem:

Bröstsmärta
Andfåddhet
Risk för hjärtsvikt eller stroke

Höga GGT-nivåer är starkt kopplade till kardiovaskulära sjukdomar. De kan främja bildandet av arteriella plack och leda till ateroskleros, vilket ökar risken för hjärtinfarkt eller stroke.

Metaboliskt syndrom och diabetes: