Diabetes är en långvarig sjukdom som påverkar hur kroppen använder socker (glukos). Den kännetecknas av höga blodsockernivåer, som kan orsakas av ett antal olika saker, t.ex. insulinbrist eller insulinresistens (insulin är ett hormon som produceras av bukspottkörteln och som kontrollerar glukosnivåerna). Pankreascancer är å andra sidan en typ av cancer som uppstår i bukspottkörteln, ett organ bakom magen som producerar ett antal hormoner, bland annat insulin.
Även om det finns vissa belägg för detta är sambandet mellan bukspottkörtelcancer och diabetes komplext och inte helt klarlagt. Beroende på studien kan personer med diabetes ha eller inte ha en högre risk att utveckla bukspottkörtelcancer.
I en studie hade personer med typ 2-diabetes, den vanligaste formen av diabetes, en 77 procent högre risk att utveckla bukspottkörtelcancer än personer utan sjukdomen. Detta resultat rapporterades i New England Journal of Medicine. Personer med dålig blodsockerkontroll och de som haft diabetes under lång tid var mer benägna att uppvisa detta samband.
Annan forskning har dock inte kunnat påvisa något starkt samband mellan diabetes och bukspottkörtelcancer. Vissa forskare har antagit att förhållandet mellan de två sjukdomarna beror på ett omvänt orsakssamband, vilket innebär att bukspottkörtelcancer faktiskt kan orsaka diabetes. Detta beror på möjligheten att pankreascancer hämmar produktionen av insulin, vilket i sin tur orsakar höga glukosnivåer och uppkomsten av diabetes.
Sambandet mellan diabetes och pankreascancer kan också påverkas av ytterligare faktorer, t.ex. en familjehistoria med pankreascancer eller specifika genetiska mutationer.
Sammantaget finns det vissa belägg för att diabetes kan vara en riskfaktor för pankreascancer, men det behövs mer forskning för att helt förstå sambandet mellan de två sjukdomarna. Ett nära samarbete med läkare kan hjälpa personer med diabetes att kontrollera sina blodsockernivåer och minska risken för komplikationer som bukspottkörtelcancer.
Bukspottkörteln, ett organ som ligger bakom magen, är viktig för både matsmältningen och blodsockerkontrollen. Den bildar ett antal hormoner, bland annat insulin, som hjälper till att kontrollera blodsockernivån. En typ av cancer som uppstår i bukspottkörteln kallas bukspottkörtelcancer.
Diabetes är en långvarig sjukdom som påverkar hur kroppen använder socker (glukos). Typ 1- och typ 2-diabetes är de två huvudsakliga undertyperna. När du har typ 1-diabetes producerar kroppen inget insulin. Vid typ 2-diabetes producerar kroppen antingen för lite insulin eller använder det ineffektivt. Båda typerna av diabetes kan orsaka höga blodsockernivåer som, om de lämnas obehandlade, kan leda till en rad hälsoproblem.
Enligt vissa studier kan personer med diabetes, särskilt typ 2-diabetes, vara mer benägna att utveckla bukspottkörtelcancer. Sambandet mellan de två sjukdomarna är komplext och fortfarande inte helt klarlagt. Sambandet mellan diabetes och pankreascancer kan också påverkas av andra variabler, t.ex. en familjehistoria med pankreascancer eller specifika genetiska mutationer.
Ett nära samarbete med läkare kan hjälpa personer med diabetes att kontrollera sina blodsockernivåer och minska risken för komplikationer som bukspottkörtelcancer. Detta kan kräva att man äter en hälsosam kost, motionerar regelbundet och tar läkemedel enligt anvisningarna.
En allvarlig och ofta dödlig cancerform som kallas pankreascancer upptäcks vanligtvis i avancerade stadier. Symtomen kan vara buksmärtor, viktminskning, gulsot (gulfärgning av huden och ögonvitorna) och förändrade tarmvanor. Om du upplever dessa symtom ska du kontakta läkare så snart som möjligt.
Assoc.Dr.İsmail SERT tog examen från Ege University, medicinska fakulteten och slutförde sin specialistutbildning vid Tepecik Training and Research Hospital, allmänkirurgiska kliniken. Under sin specialistutbildning fick han utbildning i transplantation av öceller i bukspottkörteln, levertransplantation och njurtransplantation, lever- och bukspottkörtelkirurgi vid Genèves universitetssjukhus i Schweiz under 6 månader.
