Som ett resultat av forskning på området och tack vare modern medicinsk teknik kan avföringsprov idag ha en mycket avgörande effekt på tidig diagnos av bukspottkörtelcancer. Tidig diagnos av bukspottkörtelcancer, som i allmänhet är känd som en långsam och smygande typ av cancer, är mycket svår. Det är dock känt att avföringstester kan hjälpa läkare i denna process, det vill säga vid tidig diagnos av bukspottkörtelcancer.
Enligt en studie i en medicinsk tidskrift som heter Gut genomfördes en studie på 136 frivilliga patienter med bukspottkörtelcancer. Enligt denna undersökning kan de förändringar som observerats hos bakterierna i patienternas tarmar tyda på pankreastumörer i avancerade stadier.
Betydelsen av tidig diagnos vid bukspottkörtelcancer
Denna situation, dvs. det faktum att pankreascancer kan upptäckas i ett tidigt skede genom ett avföringstest, är en mycket viktig utveckling för dagens medicinska värld och patienter med pankreascancer. Anledningen till detta är att tumörer som orsakar bukspottkörtelcancer vanligtvis inte visar några symptom i de tidiga stadierna. Det faktum att de tumörer som orsakar pankreascancer inte visar några symtom i de tidiga stadierna eller visar mycket milda symtom gör det omöjligt att diagnostisera denna cancer i de tidiga stadierna. Därför anses varje utveckling som kan leda till tidig diagnos av pankreascancer vara en mycket viktig utveckling på detta område.
I de fall pankreascancer upptäcks med tidig diagnos kommer behandlingsprocessen att bli betydligt enklare för både patienten och läkaren. Som med alla andra typer av cancer kommer en tidig diagnos av pankreascancer, som är en smygande och farlig typ av cancer, att avsevärt öka sannolikheten för ett positivt svar på behandlingen.
Den behandlingsmetod som används för patienter med bukspottkörtelcancer kan variera från patient till patient beroende på ett antal faktorer. Dessa faktorer är t.ex. patientens sjukdomshistoria, patientens aktuella hälsotillstånd, pankreascancerns stadium och pankreastumörens art. Patienten genomgår nödvändiga undersökningar och kontroller av en specialistläkare. Därefter bestäms vilken behandlingsmetod för bukspottkörtelcancer som ska tillämpas på patienten genom ett gemensamt beslut av läkaren och patienten. Den vanligaste behandlingsmetoden för patienter med bukspottkörtelcancer i detta skede är den kirurgiska metoden, dvs. kirurgi.
Vid kirurgisk behandling av bukspottkörtelcancer öppnas patientens cancerområde genom ett snitt. Läkaren avlägsnar sedan detta område, som vanligtvis är beläget mellan tolvfingertarmen, gallgången och bukspottkörteln, tillsammans med den omgivande vävnaden. Denna process kan variera från patient till patient, beroende på vissa egenskaper hos den tumör som patienten har.
Efter en bukspottkörtelcanceroperation, som är en mycket allvarlig och viktig operation, bör patienten hållas under observation på sjukhuset under en tid. Denna period kan variera avsevärt från patient till patient. Efter behandlingar av bukspottkörtelcancer behöver patienterna vanligtvis övervakas på sjukhus under en period på en vecka till 10 dagar efter det kirurgiska ingreppet. Denna period kan vara längre för patienter som har genomgått mer allvarliga kirurgiska ingrepp. Eftersom bukspottkörtelcancer är en cancerform med hög sannolikhet för metastaser behandlas patienten dessutom vanligtvis med kemoterapi och strålbehandling tillsammans med operationen.
Idag fortsätter studierna snabbt för att göra det möjligt att diagnostisera bukspottkörtelcancer på ett tidigt stadium som ett resultat av vissa kontroller som avföringsprov. Som ett resultat av dessa studier är målet att uppleva betydande utvecklingar inom en snar framtid och att öka framgångsgraden för behandlingarna av denna sjukdom.
Assoc.Dr.İsmail SERT tog examen från Ege University, medicinska fakulteten och slutförde sin specialistutbildning vid Tepecik Training and Research Hospital, allmänkirurgiska kliniken. Under sin specialistutbildning fick han utbildning i transplantation av öceller i bukspottkörteln, levertransplantation och njurtransplantation, lever- och bukspottkörtelkirurgi vid Genèves universitetssjukhus i Schweiz under 6 månader.
