Gulsot uppstår när bilirubin ansamlas i blodomloppet, vilket resulterar i en gulaktig färgförändring av huden och ögonvitorna. Även om det ofta betraktas som en sjukdom, är det medicinskt sett ett symptom. Dessutom kan en mängd olika organsystemstörningar leda till detta tillstånd. För det första kan detta symptom bero på problem i organ som lever, gallvägar eller bukspottkörtel. För det andra finns det många olika symtom på gulsot, som kan variera beroende på den underliggande orsaken. Diagnosen gulsot ställs dock vanligtvis genom en synlig färgförändring av huden och ögonen.
Vad är gulsot?
Gulsot definieras som en gulaktig färgförändring av huden och ögonen som ett resultat av en ökning av bilirubin i blodet. Bilirubin bildas genom nedbrytningen av hemoglobinmolekylen och bearbetas av levern och utsöndras genom gallvägarna. Om denna process dock störs, ackumuleras bilirubin och gulsot utvecklas.
Orsakerna till gulsot är:
- Leversjukdomar: Sjukdomar som hepatit och cirros kan störa bearbetningen av bilirubin.
- Gallvägsobstruktioner: Stenar eller tumörer i gallvägarna kan göra det svårt att utsöndra bilirubin.
- Blodsjukdomar: Tillstånd som anemi kan påskynda nedbrytningen av röda blodkroppar.
Gulsot kan förekomma hos både vuxna och nyfödda. Hos nyfödda är detta tillstånd vanligt och försvinner vanligtvis av sig själv, medan gulsot hos vuxna kan vara ett tecken på en allvarlig underliggande sjukdom. Behandlingen består i att fastställa orsaken till gulsot och utveckla en lämplig behandlingsplan. Därför är det viktigt att söka medicinsk hjälp vid tecken på gulsot.
Orsaker till gulsot
Det finns många olika orsaker till detta tillstånd, som alla kan indikera olika hälsoproblem. För det första är leversvikt en av de främsta orsakerna till gulsot. När levern har svårt att bearbeta bilirubin som bildas genom nedbrytningen av röda blodkroppar, ackumuleras bilirubin i kroppen och gulsot utvecklas.
En annan viktig orsak är gallvägsobstruktion. Gallstenar, gallgångstumörer eller infektioner kan blockera gallflödet och leda till ackumulering av bilirubin. Bukspottkörteltumörer kan också blockera gallflödet och orsaka gulsot. Hemolytiska anemier, som leder till snabbare nedbrytning av röda blodkroppar, kan öka produktionen av bilirubin.
Dessutom kan den fysiologiska anpassningsprocessen hos nyfödda leda till gulsot. Nyföddas lever kan inte fullständigt bearbeta bilirubin, vilket kan leda till en tillfällig gulsot. Infektioner, särskilt hepatitvirus, kan störa leverfunktionen och orsaka gulsot.
Vanliga orsaker till gulsot är:
- Leversjukdomar (hepatit, cirros, levertumörer)
- Gallvägsobstruktioner (gallstenar, tumörer)
- Hemolytiska anemier
- Fysiologisk anpassning hos nyfödda
- Infektioner (hepatitvirus)
- Autoimmuna sjukdomar
- Överdriven alkoholkonsumtion
- Biverkningar av vissa mediciner
- Ärftliga sjukdomar (som sicklecellanemi)
Sammanfattningsvis spelar orsaken till gulsot en viktig roll vid fastställandet av behandlingsplanen.
Vilka är symtomen på gulsot?
Gulsot visar sig tydligast genom en gulaktig färgförändring av sclera och huden. Det kan dock också manifestera sig genom många andra symtom. Dessa symtom kan variera beroende på sjukdomens allvar och den underliggande orsaken. De vanligaste symtomen är:
- Gulaktig färgförändring av ögonvitorna och huden
- Förändring av hudfärgen
- Feber och frossa
- Mörk urin
- Ljus eller lerfärgad avföring
- Klåda
I vissa fall kan även viktminskning, buksmärta, kräkningar och influensaliknande symtom förekomma.
- Svaghet och trötthet
- Aptitlöshet
- Illamående och kräkningar
- Buksmärta
- Feber
Dessa symtom blir tydligare när gulsot fortskrider och kan påverka patientens livskvalitet.
Hur diagnostiseras gulsot?
För att ställa en diagnos tar läkare hänsyn till patientens fysiska undersökningsresultat och blodprov. Först utförs blod- och urinprov för att mäta bilirubinnivåerna. Dessutom utförs tester för att bedöma leverfunktionen. Dessa tester är nödvändiga för att identifiera eventuella underliggande sjukdomar.
Läkaren kan begära avancerade bildtekniker för att diagnostisera sjukdomen som orsakar gulsot:
- Bukultraljud
- Datortomografi
Dessa bildtekniker hjälper till att fastställa vilket organsystem som är påverkat. Läkaren utarbetar sedan en lämplig behandlingsplan baserat på dessa fynd.
Slutligen kan läkaren under den fysiska undersökningen kontrollera leverns hälsa och om nödvändigt begära ytterligare tester. På så sätt bedöms gulsotsymtomen och de underliggande orsakerna på ett omfattande sätt.
Hur behandlas gulsot?
Behandlingen av gulsot beror på de underliggande orsakerna, och rätt behandlingsmetod väljs och tillämpas. Vid hemolytisk gulsot kan folsyratillskott och en splenektomi utföras. Om det behövs utförs en benmärgstransplantation för att fylla på järnlagren och korrigera anemi. Obstruktiv gulsot uppstår på grund av gallvägsobstruktioner, och bildandet av gallstenar är den vanligaste orsaken till dessa obstruktioner.
Vid behandling av obstruktiv gulsot används kirurgiska metoder för att avlägsna obstruktionen. Bildbehandlingstester, leverbiopsi och laparoskopi är användbara vid diagnos och behandling. Kostförändringar och medicinsk behandling rekommenderas för att förhindra bildandet av gallstenar. I svåra fall är kirurgi nödvändigt.
Vid hepato-cellulär gulsot behandlas orsaken till leverskadan. Vid leverskador orsakade av infektioner används antivirala läkemedel och steroider. Vid skador orsakade av cirros rekommenderas en proteinfattig kost och fullständig avhållsamhet från alkohol. Betablockerare och intravenösa antibiotika används också i behandlingen. Vid levercancer föredras metoder som kemoterapi och strålbehandling.
Det är viktigt att sänka de förhöjda bilirubinnivåerna som orsakar gulsot genom lämplig behandling eftersom förhöjda bilirubinnivåer kan leda till permanent hjärnskada. Behandlingsmetoderna varierar beroende på vilken typ av gulsot som är aktuell och syftar vanligtvis till att åtgärda den underliggande orsaken.
Behandling av hemolytisk gulsot:
- Folsyretillskott
- Splenektomi
- Benmärgstransplantation
Behandling av obstruktiv gulsot:
- Kirurgiska metoder
- Kostförändringar
- Medicinsk behandling
Behandling av hepato-cellulär gulsot:
- Antivirala läkemedel
- Steroider
- Proteinfattig diet
- Betablockerare och intravenösa antibiotika
- Kemoterapi och strålbehandling
Typer och orsaker till gulsot
Gulsot delas in i tre huvudkategorier beroende på dess orsaker. Dessa kategorier bestäms av den berörda funktionen hos den del av levern som påverkas och av hur bilirubin utsöndras ur kroppen. Typerna av gulsot är:
- Hepato-cellulär gulsot: Uppstår när levern är skadad. Skadorna kan orsakas av infektioner eller alkoholkonsumtion. I detta fall kan levern inte bearbeta bilirubin tillräckligt. Hepatitvirus eller levercancer kan också leda till denna typ av gulsot.
- Hemolytisk gulsot: Uppstår när de röda blodkropparna i blodomloppet bryts ned snabbt. I detta fall kan levern inte bearbeta de ökade bilirubinnivåerna. Detta tillstånd, känt som hemolys, kan uppstå vid sjukdomar som malaria.
- Obstruktiv gulsot: Uppstår till följd av obstruktioner i gallvägarna. Dessa obstruktioner hindrar levern från att utsöndra bilirubin. Gallstenar eller svullna lymfkörtlar kan leda till detta tillstånd.
Gulsot hos nyfödda
Gulsot hos nyfödda tenderar att uppstå under de första 72 timmarna efter födseln. Detta tillstånd manifesterar sig som en gulaktig färgförändring av huden och ögonvitorna. Gulsot hos nyfödda försvinner vanligtvis av sig själv och är förknippad med milda symtom. I vissa fall kan dock behandling behövas. Den vanligaste orsaken till denna typ av gulsot är en ökning av bilirubinnivåerna efter födseln.
De främsta orsakerna till gulsot hos nyfödda kan vara olika hälsoproblem. Här är dessa orsaker:
- Underaktiv sköldkörtel
- Blodgruppsincompatibilitet (Rh-sjukdom)
- Urinvägsinfektion
- Gallvägsobstruktion
- För tidig eller försenad födsel
- Genetiska faktorer
Dessa hälsoproblem kan orsaka gulsot hos nyfödda och kan kräva behandling. Symtomen på nyfödd gulsot börjar vanligtvis med en gulaktig färgförändring av huden och ögonen. Detta tillstånd kan dock fortsätta med en tydlig gulning av buken, armarna och benen, slöhet och svårigheter att vakna. Dessutom är viktminskning och gälla skrik symtom på gulsot hos nyfödda.
När dessa symtom uppträder bör föräldrar omedelbart ta sitt barn till en specialistläkare. Behandling av gulsot är viktigt för barnets hälsa och kan, om det behövs, innefatta blodtransfusion eller ljusbehandling. Nyfödd gulsot kräver vanligtvis ingen behandling; om symtomen dock kvarstår är ingripande av en specialist nödvändig. Med tanke på allvaret i detta tillstånd är tidig diagnos och behandling av största vikt.
Assoc.Dr.İsmail SERT tog examen från Ege University, medicinska fakulteten och slutförde sin specialistutbildning vid Tepecik Training and Research Hospital, allmänkirurgiska kliniken. Under sin specialistutbildning fick han utbildning i transplantation av öceller i bukspottkörteln, levertransplantation och njurtransplantation, lever- och bukspottkörtelkirurgi vid Genèves universitetssjukhus i Schweiz under 6 månader.
