Bukspottkörtelcancer är en särskilt dödlig typ av cancer som är svår att upptäcka och behandla. Denna typ av cancer diagnostiseras vanligtvis i ett senare skede när den har spridit sig till andra organ i kroppen. Det är också känt att pankreascancer är mycket aggressiv och kan växa och sprida sig snabbt.
En anledning till att pankreascancer är så dödlig är att den vanligtvis inte orsakar några symtom förrän den nått ett avancerat stadium. När en patient får symtom som buksmärtor, viktminskning och gulsot har cancern vanligtvis spridit sig till andra delar av kroppen. Cancer i bukspottkörteln kan också vara svår att diagnostisera och går ofta obemärkt förbi tills den har nått ett avancerat stadium. Ett annat skäl till att pankreascancer är så dödlig är att den kan vara resistent mot standardbehandlingarna kemoterapi och strålbehandling.
Vilka är riskfaktorerna för bukspottkörtelcancer?
Flera faktorer ökar risken för att utveckla bukspottkörtelcancer, bland annat ålder, rökning och fetma. En familjehistoria med bukspottkörtelcancer, kronisk pankreatit och diabetes är också riskfaktorer. Ålder är en viktig riskfaktor för pankreascancer, eftersom de flesta fallen drabbar personer över 65 år.
Rökning är den viktigaste kontrollerbara riskfaktorn och står för cirka 25 procent av fallen av bukspottkörtelcancer. Fetma har också förknippats med en ökad risk att utveckla bukspottkörtelcancer. Dessutom ökar en familjehistoria med bukspottkörtelcancer risken för att utveckla sjukdomen, särskilt hos förstagradssläktingar. Kronisk inflammation i bukspottkörteln och långvarig diabetes har också förknippats med en ökad risk för bukspottkörtelcancer. Det är viktigt att notera att en eller flera riskfaktorer inte garanterar att man utvecklar bukspottkörtelcancer. Det är dock viktigt att vara medveten om dessa riskfaktorer och att diskutera eventuella problem med hälso- och sjukvårdspersonal.
Vilka är symtomen på bukspottkörtelcancer?
Symtomen på bukspottkörtelcancer kan vara vaga och uppträder kanske inte förrän cancern har nått ett avancerat stadium. Vanliga symtom är buksmärtor, ryggsmärtor och oförklarlig viktminskning.
Gulsot, som innebär att huden och ögonen gulnar, kan också vara ett symtom på bukspottkörtelcancer. Andra symtom kan vara aptitlöshet, illamående, kräkningar och trötthet. Det är viktigt att vara uppmärksam på dessa symtom och söka läkarvård om de kvarstår eller förvärras. Det är dock viktigt att notera att många av dessa symtom kan orsakas av andra tillstånd och att symtom inte nödvändigtvis betyder att en person har cancer i bukspottkörteln. Om bukspottkörtelcancer misstänks kan bilddiagnostiska tester som datortomografi och magnetröntgen användas för att bekräfta diagnosen.
Hur diagnostiseras bukspottkörtelcancer?
Bukspottkörtelcancer kan vara svår att diagnostisera eftersom symtomen kan vara vaga och cancern ofta upptäcks i ett sent skede. Diagnosen omfattar vanligtvis en kombination av bilddiagnostik, blodprov och ibland en biopsi.
Bilddiagnostik, t.ex. datortomografi och magnetröntgen, används ofta för att diagnostisera bukspottkörtelcancer. Dessa tester kan hjälpa till att identifiera tumörer eller avvikelser i bukspottkörteln och omgivande organ. Blodprov kan också användas för att leta efter specifika biomarkörer som förknippas med pankreascancer, t.ex. CA 19-9. Om bilddiagnostik och blodprov visar att det rör sig om bukspottkörtelcancer kan det krävas en biopsi för att bekräfta diagnosen.
En biopsi innebär att man tar ett litet vävnadsprov från bukspottkörteln som undersöks i mikroskop för att se om det finns cancerceller. Biopsin kan utföras med hjälp av finnålsaspiration, där en fin nål används för att extrahera ett vävnadsprov beroende på tumörens placering. Alternativt kan en kirurgisk biopsi utföras, vilket innebär att en liten bit av bukspottkörteln tas bort för undersökning beroende på var tumören sitter.
Räddar tidig diagnos av bukspottkörtelcancer liv?
Som i alla sjukdomar räddar tidig diagnos av bukspottkörtelcancer liv. Tidig diagnos av sjukdomen, diagnos och tidig behandlingsstart påverkar behandlingsresultatet positivt.
Ett av de första symtomen på bukspottkörtelcancer är gulsot, en gul fläck på huden och i ögonen som orsakas av ansamling av bilirubin i blodet. Tyvärr känner de som har bukspottkörtelcancer till detta alltför väl: Bilirubinnivån i ögonen stiger tills de blir gula (detta indikerar att sjukdomen nu är långt framskriden).
Med applikationen ”BiliScreen” kan du fastställa ökningen av bilirubin, som också är en indikator på andra möjliga sjukdomar, innan den är synlig för blotta ögat. Att kunna upptäcka tecken på gulsot när bilirubinnivåerna är minimalt förhöjda (men innan de är synliga för blotta ögat) kan förändra allt i diagnosen av pankreascancer.
Vilka är behandlingsalternativen vid bukspottkörtelcancer?
Behandlingsalternativen för bukspottkörtelcancer beror på cancerns stadium och lokalisering. Kirurgi, kemoterapi och strålbehandling är de vanligaste behandlingsmetoderna för bukspottkörtelcancer.
Kirurgi rekommenderas vanligtvis vid tidig bukspottkörtelcancer. Syftet med operationen är att ta bort tumören och all omgivande vävnad som kan ha påverkats av cancern. Beroende på tumörens läge och storlek kan olika kirurgiska ingrepp användas, t.ex. Whipple-metoden, distal pankreatektomi eller total pankreatektomi.
Kemoterapi och strålbehandling kan också användas för att behandla bukspottkörtelcancer. Kemoterapi använder läkemedel för att döda cancerceller och ges vanligtvis före eller efter operationen. Strålbehandling använder högenergetisk strålning för att döda cancerceller och används vanligtvis i kombination med kemoterapi. I vissa fall kan palliativ vård rekommenderas för att hjälpa till att hantera symtom och förbättra livskvaliteten hos patienter med avancerad bukspottkörtelcancer.
Assoc.Dr.İsmail SERT tog examen från Ege University, medicinska fakulteten och slutförde sin specialistutbildning vid Tepecik Training and Research Hospital, allmänkirurgiska kliniken. Under sin specialistutbildning fick han utbildning i transplantation av öceller i bukspottkörteln, levertransplantation och njurtransplantation, lever- och bukspottkörtelkirurgi vid Genèves universitetssjukhus i Schweiz under 6 månader.
