Gallsten är en fast massa som bildas i den vätska (galla) som ansamlas i gallblåsan. Gallblåsan är ett organ som ligger strax under levern och används för att lagra och utsöndra gallvätska som produceras av levern. Gallsten bildas när den kemiska sammansättningen av vätskan i gallblåsan blir obalanserad. Gallstenar ger vanligtvis inga symtom och upptäcks av en slump vid ultraljud eller andra medicinska tester, men gallstenar kan ibland orsaka allvarliga obehag. I synnerhet om gallstenen fastnar i gallgångarna kan den orsaka symtom som svår buksmärta, illamående, kräkningar och gulsot. Denna situation kräver omedelbar medicinsk behandling.
Gallsten kräver vanligtvis kirurgiskt ingrepp. Behandlingen av patienter med gallsten kan variera beroende på stenarnas storlek och antal samt patientens symtom. Små gallstenar följs vanligtvis så länge de inte orsakar symtom, men om symtom finns eller stenarna är stora kan gallblåsan avlägsnas kirurgiskt. Detta kan göras som laparoskopisk kirurgi eller öppen kirurgi. För att förebygga gallsten är det viktigt med en hälsosam kost och viktkontroll. Konsumtionen av fettrika och bearbetade livsmedel bör begränsas, och fiberrika livsmedel samt färsk frukt och grönsaker bör konsumeras. Regelbunden motion kan också bidra till att förhindra bildandet av gallsten.
Vilka är orsakerna till gallsten?
Orsaker till gallsten är bland annat kemiska obalanser i gallinnehållet, immobilitet i gallblåsan, övervikt, snabb viktminskning, graviditet, hormonella förändringar, familjär predisposition och vissa mediciner. Särskilt kvinnor över 40 år, överviktiga personer och personer som snabbt går ner i vikt löper högre risk att utveckla gallsten. Vissa hälsoproblem kan också orsaka gallsten. Gallsten är små kristaller som bildas i gallblåsan. Dessa kristaller kan med tiden förvandlas till större stenar. Gallblåsan är ett organ som ligger bredvid levern, där gallvätska lagras och kontrollerar dess frisättning i tunntarmen. Orsakerna till att gallsten bildas är inte exakt kända, men vissa faktorer tros öka bildandet av gallsten. Dessa faktorer är:
- Genetiska faktorer: Genetiska faktorer är mycket viktiga vid behandling av gallsten. Vissa genetiska faktorer kan spela en roll vid gallstensbildning och öka risken för stenbildning. Familjehistoria är en viktig riskfaktor för gallstensbildning. Personer vars föräldrar har gallsten löper en högre risk för stenbildning. Denna risk ökar ännu mer, särskilt om det finns familjemedlemmar med gallsten i tidig ålder.
- Ålder: Gallsten kan förekomma hos människor i alla åldrar. Risken för gallsten ökar med åldern eftersom vissa förändringar sker i kroppen med åldern. Dessa förändringar kan leda till att gallsten bildas. Äldre människor har en högre risk att utveckla gallsten. Det beror på att gallblåsans muskler försvagas och att gallflödet blir långsammare när man blir äldre.
- Kön: Gallsten är vanligare hos kvinnor än hos män. Hos kvinnor arbetar gallblåsan mer frekvent på grund av hormoner och graviditet, och därför ökar risken för stenbildning. Risken för gallsten hos kvinnor är ungefär dubbelt så hög som hos män. På grund av effekterna av hormonet östrogen kan gallblåsan förstoras mer hos kvinnor och orsaka att mer galla ackumuleras i gallblåsan.
- Fetma: Fetmafaktorn är mycket viktig vid behandling av gallsten. Fetma ökar risken för gallblåsans stenbildning. Därför kan fetmabehandling hjälpa till att förhindra bildandet av gallsten. Fetma kan orsaka gallsten eftersom kroppen producerar mer kolesterol hos överviktiga människor.
- Kost: Gallsten är ofta förknippat med en fettrik kost, otillräckligt fiberintag, otillräckligt vätskeintag och kaloririka dieter. Kostförändringar kan spela en viktig roll vid behandling av gallsten.
Gallstenar är vanligtvis symptomfria, men hos vissa personer kan de orsaka symptom som svår buksmärta, illamående, kräkningar och uppblåsthet i buken. Behandling av gallsten är vanligtvis onödig om den inte orsakar symtom. När symtom uppstår kan invasiva metoder som kirurgi vara nödvändiga. Gallblåsekirurgi (kolecystektomi) utförs vanligtvis som en öppen operation eller laparoskopiskt.
”Uttalandena på denna sida är inte avsedda att användas för terapeutiska ändamål och är inte bindande. För behandling av ditt hälsoproblem, sök råd från specialister och vårdinrättningar.”
Assoc.Dr.İsmail SERT tog examen från Ege University, medicinska fakulteten och slutförde sin specialistutbildning vid Tepecik Training and Research Hospital, allmänkirurgiska kliniken. Under sin specialistutbildning fick han utbildning i transplantation av öceller i bukspottkörteln, levertransplantation och njurtransplantation, lever- och bukspottkörtelkirurgi vid Genèves universitetssjukhus i Schweiz under 6 månader.