Duktalt adenokarcinom i pankreas är den mest maligna tumören i pankreas. De allra flesta maligna tumörer i bukspottkörteln är duktalt adenokarcinom i bukspottkörteln. Duktalt adenokarcinom i pankreas utgör nittiofem procent av de maligna pankreastumörerna. Den vanligaste platsen för duktalt adenokarcinom i bukspottkörteln är bukspottkörtelns huvud.
Vid bildandet av duktalt adenokarcinom i bukspottkörteln är det i första hand cancertillväxt som ses. Efteråt kan denna cancertillväxt blockera gallgången. Blockering av gallgången leder till att gallvätskan inte kan utsöndras från kroppen och gallvätskan växer upp till levern. Hos vissa patienter med duktalt adenokarcinom i pankreas kan det förekomma viss utsöndring av gallvätska trots att gallgången är blockerad. Detta tillstånd, dvs. gallvägsobstruktion, innebär dock vanligtvis ett fullständigt upphörande av utsöndringen av gallvätska hos patienterna. Denna situation kan variera i viss utsträckning från patient till patient.
Detta leder till att den gallvätska som finns lagrad i kroppen orsakar ett antal problem. Patienten kan ha mörkare urin eller ljusare avföring än vad som är normalt. Å andra sidan kan patienten också drabbas av gulsot. Hos patienter med gulsotssymptom kan intensiv klåda förekomma, även om det kan variera från patient till patient. Klådan försvinner dock omedelbart när hindret i gallflödet avlägsnas. Andra symtom minskar gradvis och försvinner med tiden när patientens gallgång öppnas.
Ett annat problem som ofta förekommer hos patienter med duktalt adenokarcinom i pankreas är obstruktion av pankreasgången, särskilt hos patienter med tumörer i bukspottkörtelns huvud. Tumören i bukspottkörtelns huvud kan blockera pankreasgången, vilket kan leda till att patienten upplever obehag och symtom.
Om en tumör i bukspottkörtelns huvud blockerar pankreasgången kan de matsmältningskörtlar som produceras i den inte nå tarmen. Detta orsakar matsmältningsstörningar och andra problem som diarré och viktminskning. Vid denna tidpunkt kan läkemedelsbehandling tillämpas på vissa patienter. Det är känt att läkemedelsbehandling kan ha positiva effekter vid behandling av tumörorsakade blockeringar i bukspottkörtelns huvud.
Ett annat problem som kan uppstå hos individer med duktalt adenokarcinom i bukspottkörteln är störningar i sockerbalansen i bukspottkörteln. Cancerceller i kroppen hos patienter med duktalt adenokarcinom i bukspottkörteln orsakar vanligtvis vävnadsförstörelse hos patienten. Som ett resultat av denna vävnadsförstörelse är störningar av sockerbalansen i bukspottkörteln ett extremt vanligt tillstånd.
Som ett resultat av en sockerobalans i bukspottkörteln kan patienten utveckla diabetes mellitus, eller diabetes mellitus, eller diabetes mellitus som det vanligen kallas. Hos patienter med pankreatiskt duktalt adenokarcinom kan diabetes mellitus, eller diabetes mellitus som det populärt kallas, visa sig i olika stadier av pankreatiskt duktalt adenokarcinom, som varierar från patient till patient.
Hos vissa patienter kan diabetes föregå diagnosen adenokarcinom i pankreas. Å andra sidan kan vissa patienter utveckla diabetes efter operation för pankreatiskt duktalt adenokarcinom. Detta kan variera från patient till patient, beroende på patientens specifika sjukdomshistoria och vilken typ av pankreasduktalt adenokarcinom det rör sig om.
Pankreatiskt duktalt adenokarcinom är en sjukdom som vanligtvis förekommer hos personer över 60 år, vilket vi kan kalla den äldre gruppen. Men även om en betydande andel av patienterna med duktalt adenokarcinom i pankreas är över 60 år har det också observerats att extremt unga och friska individer kan drabbas av denna sjukdom, nämligen duktalt adenokarcinom i pankreas. Detta är dock extremt sällsynt.
Pankreatiskt duktalt adenokarcinom är känt som en smygande typ av cancer. Andelen tidiga diagnoser av denna sjukdom, dvs. duktalt adenokarcinom i pankreas, är i allmänhet lägre än för andra typer av cancer. Pankreatiskt duktalt adenokarcinom är en sjukdom som vanligtvis kan diagnostiseras i avancerade stadier.
De inledande stadierna av sjukdomen, dvs. duktalt adenokarcinom i bukspottkörteln, är vanligtvis symptomfria. Patienten kan dock också uppleva ospecifika symtom. Dessa symtom kan variera kraftigt från patient till patient. Viktnedgång kan dock observeras hos de flesta, om inte alla, patienter i detta skede. I allmänhet åtföljs viktminskningen av svaghet och aptitlöshet. Å andra sidan kan vissa patienter också uppleva smärta eller smärtattacker. Dessa smärtor och attacker uppträder vanligtvis i patientens ryggregion.
Det mest framträdande symtomet på duktalt adenokarcinom i pankreas i de tidiga stadierna är ikterus, eller gulsot som det brukar kallas. Ikterus, eller gulsot, är vanligtvis en smärtfri gulsot som ses hos patienter med duktalt adenokarcinom i bukspottkörteln. Gulsot och ryggsmärta, särskilt om de åtföljs av mörk urin och ljus avföring, eller om patienten också upplever intensiv klåda i huden, är ofta tecken på adenokarcinom i bukspottkörtelns kanaler.
Särskilt om patienten också har diabetes mellitus, eller diabetes mellitus, eller diabetes mellitus, som det vanligtvis kallas, befinner sig patienten förmodligen i de tidiga stadierna av adenokarcinom i bukspottskörteln.
Pankreatiskt duktalt adenokarcinom är inte en särskilt vanlig typ av cancer idag. Trots sin sällsynthet är duktalt adenokarcinom i pankreas en farlig typ av cancer och det finns ingen generell behandling som är giltig för alla patienter. Typen av behandling och behandlingsförloppet kan variera beroende på egenskaperna hos patientens tumör och patientens specifika hälsohistoria.
Idag, när den moderna medicinska tekniken har nått så långt, kan behandlingar för duktalt adenokarcinom i bukspottkörteln vara mycket effektiva behandlingar. Studierna inom detta område går snabbt framåt, särskilt för att kunna diagnostisera sjukdomen, nämligen duktalt adenokarcinom i bukspottkörteln, i ett tidigt skede. Syftet är att behandla patienten i ett tidigt skede av tumören och därmed få ett mer positivt svar från behandlingen.
Assoc.Dr.İsmail SERT tog examen från Ege University, medicinska fakulteten och slutförde sin specialistutbildning vid Tepecik Training and Research Hospital, allmänkirurgiska kliniken. Under sin specialistutbildning fick han utbildning i transplantation av öceller i bukspottkörteln, levertransplantation och njurtransplantation, lever- och bukspottkörtelkirurgi vid Genèves universitetssjukhus i Schweiz under 6 månader.
