Symtom som brukar visa sig i sena stadier av pankreascancer gör sig svåra att diagnostisera och är en av de typer av cancer som har den högsta dödligheten i världen. Orsakerna till den höga dödligheten är bland annat svårigheten att ställa en tidig diagnos, dess snabba spridningsförmåga och att den inte svarar tillräckligt bra på strålbehandling eller kemoterapi.
Hos patienter där diagnosen ställs sent blir också behandlingen av pankreascancer svårare. Därför har en tidig diagnos en avgörande betydelse vid denna cancertyp som visar sig i sena stadier och som försämras gradvis.
Vad orsakar pankreascancer?
Anledningen till att pankreascancer uppstår kan inte förklaras helt, men det finns vissa riskfaktorer. Dessa riskfaktorer kan delas in i två kategorier: modifierbara riskfaktorer och icke-modifierbara riskfaktorer.
Modifierbara riskfaktorer inkluderar faktorer som är relaterade till vår livsstil och som vi därför kan förändra. På så sätt kan vi minska risken.
Modifierbara riskfaktorer inkluderar rökning och alkoholkonsumtion, fetma, kost, H.pylori-infektion, bristande fysisk aktivitet och miljöfaktorer.
Att sluta röka, sluta dricka alkohol, träna och äta sunt för att undvika fetma, är förändringar som hjälper dig att minska dessa risker. Å andra sidan finns det tyvärr även riskfaktorer som vi inte kan förändra.
Dessa faktorer inkluderar ålder, kön, etnicitet, blodgrupp, tarmmikroflora, genetisk känslighet och diabetes. Även om det är möjligt att förbättra tarmmikrofloran och hålla diabetesen under kontroll, hjälper det inte så mycket till att minska risken.
Sjukdomen ses oftast i sen ålder, drabbar män mer än kvinnor och förekommer mindre hos personer med blodgrupp 0, enligt de oförändrade riskfaktorerna.
Fjärde stadiet, som anses vara det dödliga stadiet av cancer, är den period då tumörspridningen ökar mest och sjukdomen förvärras kraftigt. I detta stadium har cancern även spridit sig till andra organ.
Om cancern diagnostiseras i detta sista stadium ställs man inför faktum att man närmar sig slutet av sin livslängd på grund av den försenade behandlingen. I så fall antas man leva i 3–6 månader.
Hos pankreascancer, som ofta diagnostiseras i sitt sista stadium och som är en av de cancertyper som sprider sig snabbast, har 11 % av patienterna en förväntad överlevnadstid på 5 år efter att diagnosen ställts.
Vilka är stadierna av pankreascancer?
När det gäller stadierna av pankreascancer kan vi säga att i stadium noll finns cancern endast på själva bukspottkörteln, den har ännu inte spridit sig och kan inte upptäckas med något test eller med blotta ögat. I detta stadium upptäcks den vanligtvis av en slump med hjälp av bilddiagnostik.
När tumören når första stadiet börjar den växa lokalt, men den har ännu inte metastaserat, dvs. spridit sig.
Tumören finns endast i bukspottkörteln. Första stadiet delas in i två olika tillstånd. I detta stadium kallas tumören stadium 1A om den är mindre än 2 cm, och stadium 1B om den är mellan 2 och 4 cm.
Även om symtomen inte visar sig särskilt mycket i detta stadium, är det möjligt att upptäcka tumören med bilddiagnostiska tester. När cancern når andra stadiet, som är ett mer avancerat stadium, kan en regional spridning observeras.
I andra stadiet växer cancercellerna mot bukspottkörtelns utsida och kan även sprida sig till lymfkörtlarna. Även om det inte finns någon metastaser till andra organ ökar risken för spridning. Cancercellerna är större än 4 cm och nu börjar symptomen att visa sig.
I tredje stadiet, som är ett steg före det sista stadiet, sprider sig cancercellerna till ett mycket större område. De har börjat sprida sig till närliggande blodkärl och nerver, men de har ännu inte spridit sig till andra organ. Cancern har nu avancerat ordentligt.
I fjärde stadiet av pankreascancer, som är det sista stadiet, kan tumören sprida sig till nära liggande organ som lever, mage, tarmar och lungor, och även till avlägsna organ som hjärnan. Och när man når detta stadium är det mycket svårt att vända den cancer som har spridit sig till andra organ, och många patienter i detta stadium lever tyvärr bara de sista 3 till 6 månaderna av sina liv.
Med moderna behandlingsmetoder har patienter i detta stadium också en chans till behandling. Hos utvalda, lämpliga patienter kan tumörstadiet minskas med goda resultat så att kirurgi blir möjlig.
Pankreascancer, vars symtom vanligtvis visar sig i det sista stadiet, yttrar sig genom symtom som illamående, aptitlöshet och gulsot.
Om tumören finns i bukspottkörtelns huvuddel kan vitaktig vätska observeras i avföringen. Förutom dessa kan även andra symtom ses, såsom buksmärtor som strålar ut i ryggen, plötslig viktnedgång, hudutslag, tillväxt i gallblåsa och lever, klåda, trötthet och utveckling av diabetes.
Vilka är symtomen på bukspottkörtelns slutstadium?
I detta sista stadium av sin livslängd, hos patienter som inte svarat på behandling och inte genomgått lämplig kirurgi, kemoterapi eller strålbehandling eller inte svarat på behandlingarna, observeras vissa symtom i kroppens funktioner.
- För det mesta har patienten svårt att röra sig eftersom de ligger ner och är svaga.
- De kan ha svårt att svälja tabletter.
- Patienten kan känna mycket domningar i kroppen.
- Patienter som har svårt att sova kan behöva smärtstillande medel eller lugnande medel för att somna och kan även ha svårt att vakna.
- De kan behöva hjälp för att utföra sina dagliga aktiviteter.
- De kan äta mindre under dagen på grund av aptitlöshet.
- De kan ha koncentrationsproblem.
- De kan uppleva muskelryckningar i händer, armar, ben eller ansikte.
- De kan få svårigheter att kommunicera.
För att underlätta patientens liv något i denna svåra situation finns det saker som vårdgivaren kan göra. Dessa är:
- Om patienten har svårt att svälja tabletter, kan du fråga om hudinjektioner och flytande läkemedel för att lindra smärtan.
- Om patienten har svårt att svälja, kan flytande livsmedel väljas istället för fasta livsmedel.
- Om patienten har svårt att röra sig kan du hjälpa till att vända eller ändra ställning med 1 till 2 timmars mellanrum.
- För att patienten ska känna sig bekväm, kan du applicera fuktiga kompresser i ansiktet och på kroppen.
- Om patienten är förvirrad om tid, plats och liknande bör du berätta vem du är, vilken dag det är och var ni befinner er.
- Om patienten har muntorrhet kan en läppbalsam användas för att förhindra uttorkning.
Assoc.Dr.İsmail SERT tog examen från Ege University, medicinska fakulteten och slutförde sin specialistutbildning vid Tepecik Training and Research Hospital, allmänkirurgiska kliniken. Under sin specialistutbildning fick han utbildning i transplantation av öceller i bukspottkörteln, levertransplantation och njurtransplantation, lever- och bukspottkörtelkirurgi vid Genèves universitetssjukhus i Schweiz under 6 månader.
